...
I´ve burned my bridges,
got no where to turn.
I know when I´m not wanted.
I thought it was ment to be forever,
you always by my side.
Couldnt imagine how easy you´d turn your back on me,
after all that we've done.
You pretend like everything´s how it´s supposed to be,
like everything is normal,
like you haven´t walked away from me,
leaving me in the dark.
You were the friend I could turn to,
the only one i love...
Guess i was to late,
should have let him go,
shoud have let you known you ment so much more than he'ever has.
But i was a fool,
thinking i could hold onot him a little longer,
thinking you´d wait....
I cant ask anymore of you,
I únderstand that you´ve had enough.
So good bye my friend,
I hope you'll be happy.
I'll manage somehow,
maybe i'll find the light again someday.
But it'll never be the same..
Fredag
Ska vara hemma typ hela helgen och det är förbannat skönt, orkar inte iväg nånnstans, orkar inte göra nåe heller så.
Ska väl kanske sitta en del i photoshop och fixa lite, va ju ändå ett tag sen eftersom min förra dator krashade och har nyss installerat photoshop på nya datorn.
Aja ska kila ner och leta rätt på lite frukost, sen skaja röja undan lite.
Humör: Less
Musik: Switchfoot - Meant to live
Trött..
Undrar om man kan tvinga kroppen att fortsätta sova även om den vill vakna? kan vara värt att prova.
Är så less påd et mesta just nu, är väl hästarna och I jag orkar med just nu,allt annat skulle jag kunna vara utan...
Är inte på mitt bästa humör just nu kan man väl säga men de får la gå ändå.
Ska ringa pojkvännen snart så de e gjort och ja kan sova någon gång..
Ser egenligen ingen mening i att ringa honom eftersom vi ändå inte har någe att prata om...
Men de går ju på rutin så.
Kmr inte orka med det här förhållandet länge till de kan ja ju garantera.
Just want to give into the demons inside me, and never wake up again to see the sunlight...
Humör: Trött/deppig
Musik: Masterplan - Kind hearted light
Hemma..
Har inte skrivit på ett par dagar då jag har umgåtts med pojkvännen och eftersom jag inte vill att han ska veta om den här bloggen så...
Skulle egentligen ha varit på praktik idag men blev inte så då jag har en inflamation i en ryggmuskel så jag kan inte göra mkt ändå.
Så istället är jag hemma och försöker fördriva tiden så gott de går..
Humör: Uttråkad
Musik: Mark Schultz - Letters from war
Funderingar...
Men på sista tiden har jag märkt att jag litar inte på folk längre, och jag har helt tappat förmågan att känna empati.
Jag kan "spela" att jag tycker synd om någon när jag vet att jag borde det, men innerst inne bryr jag mig inte.
Min värld har krympt och centrerats mer och mer mot mig själv, numera finns det bara 1 person jag riktigt fortfarande kan tycka om, lita på och tycka synd om och det är I, alla andra är jag ständigt misstänksam mot.
Det är inget jag är stolt över, men heller inget jag kan göra något åt.
Jag måste helt enkelt prioritera mig själv för att överleva.
Om jag skulle tycka synd om, och verkligen känna det, alla som pratar med mig när de har de jobbigt så skulle det bli alldeles för mycket tillsammans med de problem jag redan har, och då jag redan är klassad som självmordsbenägen så kan jag garantera att jag skulle ta steget ut.
Det är så få saker som håller mig kvar i livet som det är så minsta knuff kan vara tillräckligt nu.
Vill inte att saker ska vara såhär, men har lärt mig leva med det.
Humör: Trött
Musik: Mark Schultz - Remember me
Kvällstid...
Då kommer alla tankar ochminnen man lyckats förtränga under dagensmygande och tar över.
Jag är en person man egentligen inte ska lämna ensam, då jag alltid kmr på något dumt att göra.
Slutade skära mig för över ett år sedan, men är duktig på att skada mig själv på andra sätt...sätt som inte syns.
Samtidigt som jag är en person man inte ska låta vara själv...så måste man låta mig vara ifred.
Att vara för mig själv, utan krav eller någon som bestämmer, det är det jag trivs bäst med.
Om någon envisas med att vara för nära när jag verkligen behöver vara ensam så exploderar jag.
Inte frivilligt, men ändå händer det varje gång.
Min självkontroll är helt enkelt inte lika bra längre.
Den har rasat i takt med att stressen, deprissionerna och prestationsångesten blivit värre och värre.
Och jag kan inte tycka synd om personen som råkar hamna i vägen för mitt utbrott, för i den stunden är jag så inne i mig själv så jag anser att dom får skylla sig själv, dom drev mig till det.
Jag märker att jagoftare och oftare flyr verkligheten, drömmer mig bort eller gömmermi i en text.
Allt för att slippa ta tag i mig själv, se vem jag blivit, allt för att slippa lämna rummet.
Mitt rum är min fristad, hit in kommer enbart jag och de få personer jag faktiskt tillåter att komma in.
Här kan jag gömma mig hur mycket som helst utan att någon vet om det.
Likadant om jag är ute hos hästarna. Dom dömer inte, de anklagar mig inte, de bara finns där, lyssnar och tröstar när jag som mest behöver det.
Det finns i dagsläget bara en person som jag kan stå ut med att träffa när jag är i behov av att vara ensam egentligen och det är I (väljer att inte skriva ut hela namnet) och det är för att jag veta tt hon förstår om jag är tjurig, förbannad eller allmänt irriterad. Hon förstår mig helt enkelt.
Humör: Nedstämd
Musik: David Archuleta - You´re the voice
Nu så
Nätet är på plats, passade även på att hänga upp julkransen på dörren.
för er som undrar varför jag valt att ha Shinigami som bloggnamn så kan jag ge er en kort förklaring.
Shinigami är den japanska dödsguden, och som det är nu så är många av de jag känner självmordsbenägna (iaf sen de började umgås me mej (A) ) och de senaste åren har en del kompisar och släktingar dött så..Tycker det var ett passande namn.
Sedan så kallas jag Shini-chan irl av min närmaste vän (shini=shinigami) fast iof så går hon under namnet Akki (=djävul)
så...vi är väl kanske inte helt normala men de funkar det med.
Har själv varit självmordsbenägen (som tur är inte i samma grad numera) har även varit fast i deprission ett par år, har även höst/vinter deprission, prestations ångest, stress problem bl.a.
Så livet är väl inte helt lätt men än så länge har jag överlevt.
Aja, pojkvännens telefon är fortfarande avstängd, inte direkt något jag sörjer.
Humör: Irriterad
Musik: Mark Schultz - Letters from war
Hmm...
Vit, lättnavigerad och allmänt enkel.
Har försökt få tag på pojkvännen (dont wanna get started on that one) men hans tele är avstängd. Egentligen rätt skönt då jag inte ringer honom för att jag vill prata utan för att det känns som något jag måste göra:/
Har helt enkelt inte samma känslor för honom längre... Får se om de bara är en tillfällig svacka annars finns det ju inte mkt annat att göra.
Kaske orkar förklara allt någon annan dag, men orkar verkligen inte skriva så mycket just nu.
Aja, Funderar på om jag ska springa ut och slänga på ljusnätet över vinbärsbusken snart så det blir lite mer julkänsla här hemma, har börjat ploppa upp lite tomtar och ljusstakar här och var, men än fattas mycket så det kanske är dags att jag gör min del då.
Kan jag ju passa på att röka på samma gång.
Slänger upp en bild på busken när jag är klar.
Humör: Less
Musik: Mark Schultz - I am
Hejsan
Har haft bloggar tidigare, men det har alltid slutat med att jag tagit bort dem eftersom jag inte orkat skriva mer.
Kanske för att jag bara skriver lite om vardagshändelser istället för det jag egentligen skaffar dom för.
Vill ha en plats att skriva ner alla tankar och känslor, men då en hel del av dom jag känner brukar hitta åt mina bloggar så slutar det alltid med att jag inte klarar av att skriva det jag känner då jag vet att det skulle såra en del av dem väldigt mycket.
Så den här bloggens ka jag vara anonym i, och, försöka i alla fall, hålla hemlig från mina nära och kära.
Mig gör det inget om en anonym person läser om mina känslor, de kan iaf inte bli sårade av det.
Aja ska försöka få ordning på layouten här påå bloggen innan jag skriver något mer då jag hatar blogg.se's bloggmallarXD
Humör: Uttråkad
Musik: Switchfoot - Meant to live
